Jag körde för några veckor sedan en demonstrationstur på Vättern med Björn och Jakob från Jaktia Kosta där siktet var inställt på vertikalfiske efter röding. Det skulle demas Garmin Panoptix ihop med tillförlitlig utrustning från Normark . Det var två riktiga fiskefantaster som testat det mesta som äntrade båten, men inte just detta spännande fiske. Förutsättningarna var de bästa tänkbara, sjön låg som en spegel och prognosen lovade drömförhållanden hela dagen.
Vid första stället som vi provade fanns knappt en röding att se, däremot kryllade det av betesfisk i såna mängder jag aldrig tidigare skådat. Att fiska i ofredad betesfisk är ingen större idé, bättre då att söka sig vidare. Nästa ställe visade också mycket betesfisk och en del röding som inte alls var på humör. Dom var inte i ”demoläge” så att säga. Det var ju rätt så humorfriska killar det här så jag började få lite tveksamma kommentarer om det verkligen var rätt person som valts för uppdraget.
Ska man ha med reportrar, filmteam och liknande är det inte svårt att lista ut hur fisket skall bli. Murphys lag gäller allt som oftast! Jag hävdade å andra sidan att valet av ”chaufför” var klockrent och fiskeutrustningen i form av Yaseispön och Curado-rullar var gräddet på moset som till slut skulle fälla ett avgörande i vår favör. Fick dom ingen fisk skulle det helt och hållet vara deras eget fel…
Jag kommer aldrig glömma förra året då jag hade fantastiskt fiske i en hel vecka på en plats, men misslyckades totalt den enda dagen en reporter var med i båten. Dagarna före och efter var det givetvis fiske i världsklass! Jag kommer ihåg hur jag sturskt utlovade bra fiske och en närmast 100 procentig överlevnad på all returnerad fisk. Vad hände tror ni? Vi fick givetvis en enda fisk under hela dagen – och den var stendöd redan när den nådde ytan. Det är hittills den enda fisk jag fångat både före och efter den händelsen som inte gett ifrån sig ett enda livstecken efter att den nått ytan. Man kan ju bli tokig för mindre…
Björn bryter isen till slut med att få en mindre fisk, men sen går dom åter ner i komaläge och surar på botten. Som tur är hade jag ett äss kvar i skjortarmen att spela ut. När fisket är så här trögt och inte rödingarna jagar i betesfisken finns det vissa ställen som hyser mycket röding, men där det oftast inte är någon betesfisk i närheten. Dessa ställen är väldigt specifika, det kan handla om en liten fördjupning i botten, eller något litet intjack i en kant där dom står ihop under tiden dom inte jagar. Har man väl hittat ett sådant guldställe kan man vara säker på att det allt som oftast hyser gott om fisk.
Vi sätter allt på ett kort och väl framme blir det jackpott direkt. Vi har ett rätt hyggligt fiske under dagens sista timmar och får en 7-8 fiskar på stället. Några håller helt okey vikt över några kilo – men vi saknar fullträffen med en 3-kilosfisk. En 2-kilosfisk bjuder visserligen någorlunda motstånd, men inget att jämföra med en mellan 3-3,5 kilo. Dom kan verkligen sätta press på grejerna och det är precis vad som händer på resans absolut sista nedsläpp.
Panoptixklipp med svårflörtade rödingar
Jaktia-Björn har en finslipad teknik och håller sig kvar lite på botten medan vi andra vevar upp och gillrar av spöna. En taktik som visar sig bli en riktig fullträff när han får ett veritabelt brutalhugg i närheten av botten. Nu är det ingen tvekan om att det är en finare fisk som spänner i bågen! Björn är en mycket garvad fiskare, men jag ser att han faktiskt är överraskad av rödingens krafter. Han pustar och stönar om att den tar lina och inte vill ge med sig.
Ibland får man rödingar som utmärker sig gentemot andra rödingar i samma viktklass när det gäller krafter och fartresurser. Detta är tveklöst en sådan fisk! Vi andra skrattar gott och hjärtlöst åt hans vedermödor innan han äntligen får upp fisken. Som vi anade var det en röding med god marginal över tre kilo, en fantastiskt fin fisk som åter fick simma ner i Vätterns klara vatten, där jag är övertygad om att den fortfarande står och vilar upp sig i sin lilla grop med dom andra rödingarna. Slutet gott – allting gott!
Jaktia-Björn med en 3+ fisk som tog på dagens sista nedsläpp
Jaktia-Jakob med sin första röding. Den satt rätt långt inne, men han kämpade något djuriskt och var verkligen värd denna fisk.
Med vänlig hälsning, Björn ”Carlo” Karlsson
Normarks katalog 2015
September har rullat vidare i den lilla abborrsjön och vi har hunnit med ytterligare några turer. Som vanligt har det varit trögt fiske, men det har ändå funnits några ljusglimtar som lyst upp tillvaron i mörkret . Äntligen har några fina abborrar fått skåda dagens ljus! Eftersom vi inte varit bortskämda med fisk över kilot så är det en befrielse när första borren över strecket kommer upp sedan vårfisket. Äntligen får vi lite avkastning på all nerlagd tid! 
